Har ni nån gång saknat en riktigt bra, kanske bästa vän så mycket att bilden av honom/henne dyker upp i huvudet minst en gång i halv timmen? Det är precis vad jag gör just nu. Jag saknar min Karin så himla himla mycket!  Hon är den gladaste människan jag vet, som alltid kan få en på bra humör. Efter som våran humor består av en perfekt kombination brister vi alltid ut i skrattanfall och fniss. Åh vad jag saknar att kunna larva mig hur som helst och bara vara vi. Du är fin du vännen. ♥